Måååååål!

Oavsett om man ser på skid-VM, friidrottsevenemang, eller som nu fotbolls-VM, är det intressant att jämföra sportkommentatorerna på norsk respektive svensk TV. I vårt hushåll växlar vi ganska friskt mellan kanalerna när det är sport. Om Sverige leder är det SVT/TV4 som gäller. När det vankas nordisk kombination, skidhoppning eller om Norge är på väg att ta hem skidstafetten i VM för n:te gången blir det NRK.

Den svenska kommentatorskolan handlar väl om att med behärskat lugn se till att få med alla detaljer och taktiska grepp som matchen eller loppet innebär. Och bakgrundsfakta på åkare/spelare/löpare. Så kanske man kan kosta på sig ett litet "Ja!" när Sverige vinner. Eller ett "Neeej...." när det går sämre.

I Norge är stafetten i skid-VM 2003 med Jörgen Brinks berömda vägg en klassiker. Där sitter Jakob Hård och kommenterar, och när Brink möter väggen och Alsgaard till sist pressar sig förbi skriker Jakob Hård inte högt. Han flåsar inte hurtiga uppmaningar till Brink om att komma igen! Nej, han väser... "Nej". Så blir det tyst en stund. Oerhört komiskt i norska öron. Mer förståeligt i svenska öron, kanske. Med tanke på de bestörta reaktionerna, inte minst från sportkommentatorkollegor, på den svenska kommentatorn som skrek som besatt när Sverige tog OS-guld i K2 i kanot 2004, kan man ju inte annat än se en förväntad trend. Sportkommentatorer i Sverige förenen eder i en dämpad, profesionell attityd, annars...

I Norge däremot är det tvärtom. Kommentatorerna har sin egen stil, de flesta skriker gärna mest hela tiden. Faktiskt så mycket att man inte alltid kan skilja på riktigt heta situationer och halvljumma... Det är ganska förväntat att så skall vara. Och just fotbollskommentatorer är nästan värst av alla. Nu ser jag inte så mycket på fotboll, men har under pågående VM inte kunnat undgå att höra SKRIKEN innan det blir mål, när det kunde blivit frispark, när det nästan blev hörna. Och, förstås, inte minst när det blir mååååål. För vilket som helst lag. Vi skall inte tala om när det, nån enstaka gång i ett annat VM, blivit mål för Norge. Då har kommentatorerna gått fullständigt bananas. Och när Alsgaard susade förbi Brink i stafettbacken spräckte de norska skidkommentator-gubbarna nästan ljudvallen. Och efteråt spelades repris av den behärskade svenska kommentaren på repeat...

Här följer en kommentar till vår stundande semester:
Svensk version: "Ja, vi har ju fyra årstider här i Sverige. Det betyder att vi nu har kommit fram till det vi kallar sommar. Vår norska respektive svenska deltagare har båda jobbat hårt i barmarksträning för att förbereda sig för detta evenemang. Nu får vi se hur det går här när de skall ut på semester. Har de lyckats pricka semesterformen? Det handlar alltså om att komma sig ut bäst förberedd på altanten den första semesterdagen. Spännande."
Lördag morgon: "Jaha, men det var ju trevligt för Sverige och Norge. Solen lyser. Perfekta förutsättningar. Och där börjar det. Norge kommer ut på altanen denna första semesterdag i badbyxor. Sverige ser ut att fortfarande har fleecetröjan på. Det betyder nog, om mina beräkningar stämmer, att Norge har vunnit. Nej..."

Norsk version: "Det är NU DET GÄLLER. Sommar, sol, värme. Skall det bli Sverige eller Norge som tar hem vinsten i dag? Det gäller att komma sig UT på altanten mest väl förberedd på SEMESTER.
Lördag morgon: "Se vilket väder! Det är helt formidabelt spännande. Alla förutsättningar är på plats. Alldeles strax kommer de att komma ut. Och VAD SKÅDAR MITT NORRA ÖGA? Sverige kommer ut i Fleece-tröja, Norge har badbyxor på. NORGE TAR HEM KAMPEN!!! Jaaaaaaa!!! Göran Persson, Carola Häggqvist, Lill-Babs ser ni detta? Norge har slagit Sverige i semesterkampen!!!"

Min kommentar: "Semester. Trevligt!"