20 januari 2006

"Jeg vil skli!"

Det snöar. Inte lite sorglig blötsnö som snart blir till slask. Nej, det snöar verkligen lappvantar*! Sån tyst, härlig, pudrig snö som lägger sig i fluffiga högar utanför fönstret och ger julstämning fast det är januari. Till och med snöskottning är mysigt när det är nästan första gången i år, och när snön yr lätt som florsocker när man skottar i den. Om vintern fortsätter så här ser jag inte bort ifrån att det blir värre framåt mars när snön är blöt och snödrivorna på vår lilla tomt har växt sig skyhöga för att vi inte har nån annanstans att lägga all snö... Men, den dagen den sorgen.

Barn + snö = sant! För nåt år sedan bodde vi mitt i centrala Oslo. Backen ner till vägen från vår gård blev riktigt hal väldigt ofta. En dag gick vi precis bakom en pappa och en liten treårig kille. De gick väldigt långsamt mot backen och treåringen frågade sin pappa "Er det glatt pappa?" (glatt = halt). "Jada det kan sikkert være litt glatt, men hvis vi går forsiktig så går det sikkert fint" sa pappan. (Som inte fattade nånting.) "Kan jeg skli?" frågade killen (skli = halka eller glida på isen). "Ja, men hvis du går forsiktig så går det sikker fint" upprepade pappan som fortfarande inte fattade nånting. "Nei" sa den lille killen lätt uppgivet. "Jeg vil skli. Jeg vil skli på rompa mi!". Han frågade inte, som en vuxen skulle gjort, för att kunna förbereda sig på en möjlig vurpa. I stället kollade han möjligheten till att åka kana på isen!

På väg hem från sta'n i kväll fick vi erfara det som de flesta bussbolag i våra nordliga stråk varje år verkar lyckas förtränga. Snö + minusgrader = halt. Väderleksrapport i fyra dagar som säger "det blir massor av snö torsdag-fredag" = vidta åtgärder. Men nehej då. Varför plocka fram snökedjorna till bussen innan alla bussarna har fastnat i backen upp från busstorget på bryggan? Varför strö med grus i backen innan bussarna kommer fullastade med blåfrusna själar? Efter att ha suttit i bussen i 45 minuter i samma backe, och sett bussen framför åka rutscbana från vänster till höger, så fick jag en idé om vad som kunde förklara fenomenet. Busschaufförerna har kanske förbjudit bussbolagen att vintersäkra busstrafiken. Kanske har de sagt att nej, strö inte backen. Och ta för all del inte fram snökedjorna. "Jeg vil skli!"

* Norrländskt uttryck för gigantiska snöflingor som faller vackert och långsamt och snabbt ger stor volym av snö.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Way to go Evis!!!! Ser fram emot att följa ditt bloggande! Här i Estocolmo är det också pudersnö och - 10 grader! Härligt vinterväder mao!
/annika

Anonym sa...

Ser fram emot att återkomma. Blev dessutom lite inspirerad... Kram!