En kort, en lång

Jag har en viss förkärlek för att läsa längre artiklar. Nu för tiden, inte minst i bloggvärlden, är det väl annars kortare inlägg som regerar. I tidskrifter och magasin, som jag gärna försjunker mig i, är det visserligen fortfarande ok att brodera ut texten lite mer. Men många läsare föredrar visst att artikeln avslutas på samma uppslag, har jag förstått. Det gäller alltså inte mig*. Jag fullkomligt älskar när det finns en liten pil riktad åt höger, längst ner på den högra sidan, som betyder att artikeln fortsätter på nästa uppslag. Ska erkänna att jag ofta kollar det först av allt, innan jag börjar läsa.

Och det finns hopp. Vår dagstidning Aftenposten har återinfört sitt på 90-talet insomnade veckomagasin A-magasinet. Det kommer varje fredag med morgontidningen och håller mig sysselsatt stora delar av fredagseftermiddagen, eller lördagsmorgonen. De norska kvällstidningarna, som man för övrigt klarar sig fint utan, tävlar på helgerna om läsarnas gunst med allt tjockare helgmagasin. Trots detta minskar visst läsarsiffrorna, särskilt för kvällstidningarna, drastiskt nu för tiden. Mycket på grund av utbudet på nätet.

Kvällstidningarnas nätupplagor, både i Norge och Sverige, översvämmas av bloggar med små korta inlägg. Till och med pappersupplagorna publicerar en del av blogginläggen. Har ju själv kastat mig på bloggtrenden, även om jag också som bloggare har lite svårt för att fatta mig kort... Men jag är själv en storförbrukare av nättidningar, speciellt de svenska. Läser med stort nöje också bloggar och svär mig alltså inte fri från den nya tidens publicerings- och skrivartrender. Jag kan däremot inte lova att mina blogginlägg kommer att bli väldigt korta så väldigt ofta. Och jag kommer inte sluta kolla efter pilen längst ner på högersidan.

* Undantaget är artiklar som "forts. på s. 77", så som i veckotidningarna. Då tappar jag intresset fort, fort.